3 första bilderna är lånade från Facebook och är tagna av Amanda Jonsson, och bild nr5 är tagen av hennes syster tror jag!

Har varit så sjukt lycklig de senaste veckorna, har umgåtts en massa med mina klasskamrater, vi har spelat paintball, haft chill- och grillkvällar, klassfester, varit med på utklädnadsshowen, gått på stora maskeradfesten, fixat studentflaket, tagit studenten!!!! (utspring, åkt flak, studentmottagning, studentfesten osv) Jag har även hunnit med en resa till Mallorca med familjen, där åt vi sjukt god mat, solade, badade, kollade på EM-matcher och bara chillade.

Enda sedan jag kom hem där ifrån har jag dock varit typ smådeppig. Det var lixom så mycket kul som hände hela tiden under de sista veckorna av skolan, och nu helt plötsligt är allt roligt slut. Separationsångesten håller i sig och jag saknar mina classmates (haha inge töntig jag låter då..) Vill lixom inte att vi ska splittras. Alla kommer ju ta olika vägar i livet och vi kommer inte att träffas lika ofta/inte alls. Alla har börjat jobba och likaså jag, det enda jag gör om dagarna är att äta, jobba och sova. Hinner inte träffa mina vänner, det suger. Har så mycket tankar i huvudet, hur ska framtiden bli?, hur vill jag att den ska bli? Vad ska jag göra till hösten? Kaoooos. Men aja, jag får väl leva i nuet antar jag. Som jag brukar säga, "äsch det löser sig".

Asså...JAG TAR STUDENTEN IMORRN?????? Helt jävla ofattbart!!!!

Tusen blandade känslor. Så sjukt lycklig, men ändå sorgsen. Kan inte fatta att jag tar studenten om en vecka, GALET. Har längtat efter studenten så jäkla länge, men nu när det väl börjar närma sig börjar jag inse att den dagen inte bara kommer bestå utav lycka. Får ont i hjärtat när jag tänker på att allt snart är slut. Vill inte lämna min klass, världens bästa IDR09A. Har haft så jävla kul de senaste veckorna och kommer minnas den här tiden för resten av livet. Många har sagt till mig att studentveckorna har varit bland de bästa och roligaste veckorna i deras liv, och jag har börjat förstå vad de menar med det.